Utställningen har som mål att sprida kunskap om den nutida begravningsplatsen och hur den är tänkt att fungera för alla, såväl anhöriga och sörjande som närboende som vill använda den som ett grönt rum i staden.
Begravningsplatsen är en mötesplats mellan liv och död, och för olika kulturer och aktiviteter. Det är en plats där människors behov av lugn, rekreation, andlighet och naturupplevelse kan tillfredsställas. En möjligheternas plats och ett säkrat rum för omhändertagande av de döda, men också för det levande; djur, växter och biodiversitet. Samtidigt kan begravningsplatsen vara en plats för såväl inspiration som konfrontation mellan individuella behov och uttryck i sättet att sörja en anhörig. Begravningsplatsen har på många håll gått från att vara en traditionellt och gemensamt utformad plats, till att bli en mer varierad, mångkulturell och mångfunktionell. För samtidigt som befolkningen växer när städer förtätas, ökar också antalet människor (levande som döda) med olika kulturella bakgrunder. Och det ökade behovet av grönområden i staden gör att begravningsplatsen inte längre bara används för begravning och minne, utan också för rekreation som jogging och hundpromenader samt för att öka biodiversiteten i staden.
Om CEMI
Begravningsplatsen är idag en viktig grön förhandlingsplats i staden, vars design, förvaltning och bruk studerats i forskningsprojektet ’Cemeteries and Crematoria as public spaces of belonging in Europe: a study of migrant and minority cultural inclusion, exclusion and integration’. Projektet har genomförts som ett samarbete mellan 13 Europeiska forskare och med Vetenskapsrådet som svensk medfinansiär. Projektledare är Avril Maddrell från Storbritannien. Deltagande forskare från Sverige är Carola Wingren och Helena Nordh. Projektet har studerat begravningsplatsers utformning och användning; inte minst i specifika frågor som begravningsplatsen som lugnt eller andligt rum i staden, och som mötesplats för personer med olika kulturell eller religiös bakgrund. Genom intervjuer med ett urval anställda inom begravningsverksamheten samt allmänheten i ett par mellanstora svenska städer har aktuella frågor som rör begravningsplatsen kunnat belysas utifrån olika perspektiv, och synliggjorts i vetenskapliga tidskrifter och böcker.
Projektet har visat att det finns ett stort intresse och engagemang för begravningsplatsens roll i den framtida staden, men att det samtidigt finns en stor okunskap om vad som är möjligt i relation till olika länders lagstiftning och hur flexibla och inkluderande lösningar kan komma till stånd. Mycket görs på lokal nivå för att skapa inkluderande begravningsplatser som vänder sig till alla, men det saknas en nationell plan för hur begravningshuvudmännen ska hantera och främja kulturell mångfald på begravningsplatser. Denna utställning är ett led i att öka kunskapsnivån samt öppna upp för en mer utvecklad diskussion med allmänheten, om liv och död i ett samhällsperspektiv och där begravningsplatsen spelar en huvudroll.
