2018 införde regeringen i Danmark ”ghettopakken”, en samling lagar med syfte att motverka segregation och sk.”parallellsamhällen” i landet. En omdebatterad lag som innebär omfattande renoveringar, rivningar och tvångsförflyttningar av de boende. I ett av de listade bostadsområdena Mjølnerparken i Köpenhamn menar invånarna att lagen är ett uttryck för etnisk diskriminering och har nu stämt den danska staten. En stämning som stöds såväl av FN:s särskilda rapportörer liksom danska institutet för mänskliga rättigheter.
Trots kritiken vill flera svenska politiker kopiera metoden över sundet. Mest aktuellt är Socialdemokraterna “största reformarbetet på decennier” med 200 politiska förslag starkt inspirerat av grannlandets Gettopakken.
Vad kan arkitekturen och planeringen bidra till vid integrations och sociala hållbarhetsfrågor? Vad kan vi ta för lärdomar och råd från våra danska kollegor för svensk arkitektur, politik och samhällsplanering. Följ med på en resa över sundet för att gemensamt besöka två drabbade bostadsområden och lyssna till perspektiv från såväl de boende, arkitekterna och forskarna.
Program
14.30 – Uppsamling på Malmö C för bussresa till Köpenhamn
15.40 – Besök Ellebo och Ballerup, Visning med Morten Birk Jörgensen
16.40 – Besök på Mjölnaeparken, Köpenhamn
18.00 – Besök och middag på Royal Danish Academy
18.30 – Panelsamtal och föreläsningar, Jennifer Mack, Gitte Juul, Morten Birk Jörgensen, Helen Runtig mfl.
19.30 – Diskussion
20.15 – Avfärd hemresa
21.00 – Tillbaka på Malmö C
Om medverkande
Morten Birk Jörgensen (Royal Danish Academy)
Arkitekt, arkitekturkritiker, redaktör, kulturarvsproffs och en murspisentusiast. Medgrundare av den experimentella plattformen Jävla kritiker! / Damn critics!, medgrundare och chefredaktör för Magasin for Bygningskunst og Kultur och fullvärdig medlem av International Committee of Architectural Critics, CICA. Kvällens moderator.
Helen Runtig (Secreretary International)
Är en av grundarna och delägarna i det Stockholmsbaserade arkitektkontoret Secretary, som utforskar arkitekturens förmåga att möjliggöra ett värdigt liv för hela befolkningen. Secretary har nyligen publicerat sin första bok, ”14,495 Flats”, och samordnar och deltar i ett antal praktikbaserade, gemensamma forskningsprojekt som behandlar bostäder, adaptiv återanvändning och interiörens framtid.
Jennifer Mack (Kungliga tekniska högskolan)
är docent och lektor vid KTH, Pro Futura Scientia Fellow vid Swedish Collegium for Advanced Study (2022-2027) och invald ledamot av Sveriges unga akademi (2024-2029). Hennes arbete kopplar samman historia, antropologi och miljöhumaniora för att undersöka den byggda miljön, med projekt som för närvarande fokuserar på toxicitet, populism, klimatförändringar och osäkerhet i förhållande till landskap och bostäder. En central del av hennes pågående forskning handlar om arkitekturens och landskapets politik, med hjälp av fallstudier från de många modernistiska stadsdelar som byggdes i Sverige och Danmark från 1950- till 1970-talet.
Gitte Juul
Arkitekt MAA, PhD och utexaminerades från Kungliga danska konstakademins arkitektskola 1995. Hon arbetar med arkitektur och konstnärliga processer i långsiktiga och mångsidiga samarbeten som utforskar sambanden mellan aktivism och lokala, kommunala och administrativa system. Gitte undersöker vad det innebär att förstå tillväxt som en social, etisk och estetisk tillväxtkraft utan ett fördefinierat, vinstinriktat syfte. Detta förhållningssätt till arkitektyrket återspeglas bland annat i projekten SOUP - sol over Urbanplanen, 2007-2008, Tingstedet i Taastrupgaard, 2021-, och i den praktikbaserade doktorsavhandlingen Building Relational Spaces, 2021. Gitte undervisar även sedan 2019 på Kungliga danska arkitekturakademin
Om School of Repair
I anslutning till utställningen The Great Repair Moves North anordnas flera tillfällen för School of Repair. Under hösten får deltagare möjligheten att delta vid workshops, föreläsning och studieresor som rör flera av projekten från utställningen. Utställningen The Great Repair Moves North belyser exploateringen av resurser och människor inom byggbranschen undergräver arkitekturens integritet. För att främja arkitekturen som disciplin och utnyttja dess potential som en reparativ kraft förespråkar utställningen ett nytt arkitektoniskt etos centrerad kring reparation.