Av Sveriges bostadsbestånd på ca 4,8 miljoner bostäder har nästan 90% byggts efter 1940. En tidsperiod då svenska välfärden skapades och gav stora delar av befolkningen möjlighet till bostäder med god komfort och nya sociala och tekniska infrastrukturer.
Enligt EU kommissionen initiativ ”The green deal” behöver vi minst fördubbla renoveringstakten de kommande tio åren för att säkra en energi- och resurseffektivitet. Ett behov av klimatanpassning som gör att många livs- och bostadsmiljöer hamnar i fokus för energirenovering, transformation och i vissa fall för rivning.
Den snabba urbana förtätningen sker i en sådan hast att det är svårt att hålla en distans för att förstå och värdera bostadsmiljöernas idé, betydelse och estetik. Hur värderar vi bostäderna från efterkrigstiden jämfört med de som byggs i dag? Hur vårdar och värderar vi dom? Hur kan vi se till att våra bostäder håller tekniskt, klimatmässigt, socialt och ekonomiskt för framtiden?
Lyssna till tre olika perspektiv på boendemiljön värde, kvalitet och potential tillsammans med aktuella forskare och arkitekter.
Program
17.30 – Dörrarna öppnas, mingel och tilltugg
18.00 – Introduktion med Christer Larsson, arkitekt
18.15 – Föreläsning: Erik Stenberg, arkitekt och forskare. Tema: Miljonprogrammen
18.30 – Föreläsning: Charlie Steenberg, arkitekt och forskare, Tema: Parcelhus (småhus, villa)
18.45 – Föreläsning: Panum och Kappel, Arkitekter med fokus på omsorg/transformation av bostäder
19.00 – Q&A lett av Christer Larsson
19.30 – Mingel och tilltugg
21.00 – Kvällen avslutas
Om Erik Stenberg
Erik Stenberg är arkitekt och lektor i arkitektur vid KTH Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad i Stockholm. Han har undervisat studio och kurser i arkitektur sedan 1997, med ett speciellt intresse för grundläggande nivån, designprocesser och bostäder. Han är för närvarande vice föreståndare för KTH Centrum för hållbart samhällsbyggande där han både deltar i regionala forskningsinitiativ och bedriver bostadsforskning. Sedan 1999 har han också varit engagerad i praktik, forskning och politik för omstrukturering av miljonprogrammets storskaliga bostadsområden i Sverige. Han har byggt om lägenheter, organiserat en bostadsmässa (Tensta Bo 2006), forskat och ställt ut arkivmaterial från sin växande samling, startat en introduktionsarkitekturskola i Tensta och föreläst omfattande nationellt och internationellt. Under 2021-2025 leder Stenberg den svenska delen av ReCreate, ett EU Horisont 2020-finansierat forskningsprojekt som fokuserar på återbruk av prefabricerad betong som inte var tänkt för demontering. I denna del samverkar KTH med Helsingborgshem och Strängbetong.
Om Charlie Steenberg
Charlie Steenberg är doktorand vid Centrum för hållbar byggnadskultur i forskningsprojektet Robust. I projektet arbetar hon med efterkrigstidens småhusområden med särskilt fokus på hållbarhet och bevarandevärden. Projektet utforskar villakvarterens framtid i ljuset av de kommande kriserna. Charlie har under ett antal år varit biträdande föreläsare och programansvarig för masterprogrammet Cultural Heritage, Transformation and Restoration, vid sidan av sin egna praktik.
Om Christer Larsson
Tidigare stadsbyggnadsdirektör, arkitekt SAR/MSA, KKH, adjungerad professor i arkitektur, Han blev 2014 utsedd av regeringen som särskild utredare med uppdrag att föreslå en ny politik för arkitektur, form och design och lade 2015 fram utredningen Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design. Han är ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och var fram till 2019 ordförande i Nordic City Network, en tankesmedja för nordisk stadsutveckling. Larsson är även är ordförande för Formas nationella forskningsprogram för hållbart samhällsbyggande.
Om Panum & Kappel
Panum & Kappel är arkitektkontor baserat i Köpenhamn som valt att uteslutande arbeta med cirkulärt byggande baserat på enkla byggnadstekniker, estetiska kvaliteter och återanvända, återvunna eller förnybara material. De utvecklar och planerar byggnader utifrån resilient programmering och cirkulära byggmetoder. Som metod innebär det att de värderar befintliga byggnader och deras potential att användas i nya sammanhang, att återanvända eller återvinna material och strukturer.
The Great Repair Moves North
Programmet är del av utställningen The Great Repair Moves North. Utställningen belyser exploateringen av resurser och människor inom byggbranschen undergräver arkitekturens integritet. För att främja arkitekturen som disciplin och utnyttja dess potential som en reparativ kraft förespråkar utställningen ett nytt arkitektoniskt etos centrerad kring reparation.