Fri entré

Testbedstudio

→ Antal anställda: Tre delägare
→ Grundat: 2000, eller kanske egentligen 2014
→ Kontor: Beläget i Malmö

testbedstudio.com
@testbedstudiomalmo

Testbed

Beskriv ert kontor i korthet
Testbedstudio är ett kontor bestående av tre arkitekter som arbetar med idéer, strategier och gestaltning i olika skalor, från nybyggnad och ombyggnad av bostadshus och kontor till inredningar, utställningar samt planering av vårt gemensamma offentliga rum. Vårt arbetssätt fokuserar på samarbete och dialog, och vi äger och driver kontoret gemensamt.

Varje arkitekturprojekt har sin egen väg fram till förverkligande och är ett lagarbete där en mängd olika discipliner bidrar med sin kunskap. I det arbetet försvarar vi arkitekter helheten och kundens drömmar och ambitioner, som medspelare snarare än som smakdiktator. Vi värnar om den frispråkighet och kvalitet som en liten organisation medför, och eftersträvar ett generöst utbyte av tankar och synpunkter med våra uppdragsgivare. Att få vara fria i ord och tanke och att kunna ansvara fullt ut för våra projekt och beslut är viktigt för oss.

Vi värnar om den frispråkighet och kvalitet som en liten organisation medför, och eftersträvar ett generöst utbyte av tankar och synpunkter med våra uppdragsgivare

Hur brukar ni arbeta som kontor? 
Namnet Testbedstudio fyller vi med betydelse genom en testdriven projektutveckling. Det kan handla om t.ex. enkla fullskaleprototyper som ökar våra kunders förståelse för föreslagna lösningar. Arbetssättet brukar generera nya gemensamma insikter och idéer som gör projekten mer välgrundade, vilket skapar värde för beställaren och brukaren.

Hur vill ni arbeta framöver?  
Vi vill såklart alltid bli bättre på det vi gör, och i än högre grad lära oss av våra erfarenheter. Framöver skulle vi gärna jobba mer med egeninitierade projekt och även utforska rollen som projektledare och projektägare, men har inte tagit klivet ut i det ekonomiska risktagandet än.

Vi vill också gärna utveckla kontorets skrivande och diskuterande om ämnet arkitektur. För hur förhåller man sig som skapande och byggande yrkesmänniska till samtidens mer eller mindre konstanta kris – vad gäller såväl säkerhetspolitik och ekonomi som människors mående och vår arts överlevnad på den här planeten. Kan vi hitta fram till ett förhållningssätt till oss själva, vår verksamhet och ämnet som både är engagerat och skeptiskt, lättsamt och seriöst?

Hur ser ni på arkitektens roll i byggprocessen i Sverige idag? 
Underutnyttjad.

Hur skulle ni vilja se arkitektrollen utvecklas framöver?  
Självklart både kan och måste rollen utvecklas och breddas, för att kunna möta framtida utmaningar och behov. Men arkitekten är ju inte bara en kreatör, utan även en konsult ibland andra i en byggprocess, hårt styrd av regler, byggstandarder och kommunala plandokument. Ska arkitektrollen - och i slutändan det byggda resultatet - kunna förändras, behöver våra regelverk förändras parallellt. Det behövs för att vi ska kunna möta såväl klimathot som sociala problem med mer radikala lösningar än att hållbarhetcertifiera byggnader med Breeam standard eller rita in en byteshylla i grovsoprummet.

Vad tror ni om arkitektuppdraget som affärsmodell – behöver det utvecklas eller kompletteras? 
Den stora möjligheten att utveckla arkitektuppdraget som affärsmodell handlar om att i stället för att endast sälja timmar ta del av projekts vinst. Det förutsätter att arkitekter har en större inblick i och möjligheter att påverka byggekonomin, något som också kan göra att vi uppfattas mindre som kostnadsdrivande esteter och mer som aktörer med ansvar för projektens helhetsekonomi.

Finns det något ni tror att staden kan göra annorlunda för att främja bättre byggprocesser? 
Lovgivnings- och granskningsarbetet borde kunna vara upplagt mer som ett samarbete mellan arkitekt/byggherre och kommunens tjänstemän och nämnder, så som det exempelvis fungerar i Danmark. I Sverige finns brister i samordningen mellan olika kommunala instanser, otydlighet kring vilka krav som gäller och svagt intresse för dialog kring utformning och tolkning av detaljplaner. Blir sådana processer tydligare kan det gynna små och nya aktörer inom fastighetsutveckling, som kan ha svårt att navigera i en oberäknelig process. Det skulle ju i sin tur ge en mer diversifierad marknad och bransch.

Planck

→ Påbörjat: 2018
→ Byggstart: 2022 (q3)
→ Inflytt: 2023
→ Omfattning (i SEK och M2): Varje radhus har sålts för ca 8 mkr och är ca 150 m2 stort 
→ Team från Testbed: Henric Ericsson, Fredrik Magnusson, Katarina Rundgren
→ Konsulter i byggprocessen: Woodcon - trästomme, Structor - konstruktör, P&B - brand, JBO - vvs
→ Annan experthjälp: Bolaget - mäklare ⁄ Förstberg Ling - renderingar

_____________

Hur inleddes projektet? 
2018 sökte Testbedstudio arkitekter tillsammans med Förstberg Ling arkitekter och Brunnlund Fastighets AB en markanvisning om Arkitektradhus i Brunnshög, och fick den.

Hur strukturerade ni processen?
Vi hade ambitionen att redan 2019 lämna in bygglov och komma igång med bygget av PLANCK, för att utnyttja det faktum att Lunds kommun redan byggde två stora parker i närheten av projekt­et, och att Lunds spårväg snart skulle invigas. Skissarbetet med de speciella förutsättningar som tomten och planen gav resulterade i 6 smala stadsradhus i tre våningar och med takterrasser, en i Sverige lite ovanlig typologi. Vi hann nästan förbeställa den KL-trästomme som radhusen skulle byggas i innan projektet pausades på grund av att kommunens upphandling om bygg-gator överklagades. Nya bygglovshandläggare gjorde nya tolkningar av detaljplanen och olika typer av krav dök upp. Det blev pandemi vilket ytterligare saktade ned processen. I slutet av 2021 fick vi bygglov, och under sommaren 2022 väntar vi på startbesked.

Hur har processen skilt sig från processen i ett konventionellt uppdrag?  
Vi har initialt fått mer frihet eftersom vi kunnat definiera husens utformning till stor del själva. Vi är mer drivande och aktiva i dialogen med konsulter, kommunen, mäklare, kunder och som team. Vi tar större risker och jobbar mer på spekulation. Vi har skapat hus som både är speciella och generella, och som frångår radhusens mer traditionellt repetitiva utformning, här är varje radhus i längan unikt

Hur upplevde ni i det här projektet riskerna som kom av en annorlunda byggprocess? 
Vi vet inte om byggprocessen ser så mycket annorlunda ut här mot någon annanstans. För vårt arbete har den utdragna processen varit svår, och den beror till lika delar på brister i kommunens upplägg av projektet och omvärldsfaktorer ingen kunnat förutse.

På vilka sätt möjliggjorde den annorlunda processen en annan arkitektur? 
Att själv vara beställare ger självklart ett annat resultat än när uppdraget kommer från en extern beställare. Vi har skapat hus som både är speciella och generella, och som frångår radhusens mer traditionellt repetitiva utformning, här är varje radhus i längan unikt.

Var har ni upplevt friktion när ni frångått en vanlig process?
Friktionen har kanske snarare legat i att processen beskrivits som ovanlig i markanvisningsprospektet, att den skulle ge goda möjligheter till mer ovanliga lösningar och mer mandat åt arkitekten. Men vår upplevelse är dock inte att den ambitionen bottnade i något konkret beslut som gransknings- och remissinstanser varit införstådda med.

Finns det något ni önskar att ni hade vetat innan projektet inleddes? 
Att det skulle bli två års pandemi. Brist på material och ökade råvarupriser. Krig i Ukraina.

Fanns något i styrdokumenten – eller samarbetet med staden/kommunen – som var särskilt utmanande eller tacksamt? 
Detaljplanen var generös vad gäller utformningen av arkitektradhusen, men inte helt synkad med bygglagstiftning och övriga kommunala remissinstanser. Därför har frågor kring parkering, an­göring, tillgänglighet, brand, avfall och anslutningar varit komplicerade att lösa, vilket vi och andra aktörer som varit tidigt ut i processen fått upptäcka. Flera av dessa lösningar har inte legat inom vår kontroll, utan vi har varit beroende av många olika kommunala instanser. När alla väl förstått vad som behövde lösas har dock frågorna hanterats snabbt och professionellt. Brunnshögs stadsplan har fina gröna gaturum och stora parker som anlagts tidigt, vilket ger ett fint sammanhang åt de olika Arkitektradhus-projekten. Den variation som skapas i skalor och material tror vi ger en intressant helhet.