Testbedstudio

→ Antal anställda: Tre delägare
→ Grundat: 2000, eller kanske egentligen 2014
→ Kontor: Beläget i Malmö

testbedstudio.com
@testbedstudiomalmo

Beskriv ert kontor i korthet

Testbedstudio är ett kontor bestående av tre arkitekter som arbetar med idéer, strategier och gestaltning i olika skalor, från nybyggnad och ombyggnad av bostadshus och kontor till inredningar, utställningar samt planering av vårt gemensamma offentliga rum. Vårt arbetssätt fokuserar på samarbete och dialog, och vi äger och driver kontoret gemensamt.

Varje arkitekturprojekt har sin egen väg fram till förverkligande och är ett lagarbete där en mängd olika discipliner bidrar med sin kunskap. I det arbetet försvarar vi arkitekter helheten och kundens drömmar och ambitioner, som medspelare snarare än som smakdiktator. Vi värnar om den frispråkighet och kvalitet som en liten organisation medför, och eftersträvar ett generöst utbyte av tankar och synpunkter med våra uppdragsgivare. Att få vara fria i ord och tanke och att kunna ansvara fullt ut för våra projekt och beslut är viktigt för oss.

Vi värnar om den frispråkighet och kvalitet som en liten organisation medför, och eftersträvar ett generöst utbyte av tankar och synpunkter med våra uppdragsgivare

Hur brukar ni arbeta som kontor? 

Namnet Testbedstudio fyller vi med betydelse genom en testdriven projektutveckling. Det kan handla om t.ex. enkla fullskaleprototyper som ökar våra kunders förståelse för föreslagna lösningar. Arbetssättet brukar generera nya gemensamma insikter och idéer som gör projekten mer välgrundade, vilket skapar värde för beställaren och brukaren.

Hur vill ni arbeta framöver?  

Vi vill såklart alltid bli bättre på det vi gör, och i än högre grad lära oss av våra erfarenheter. Framöver skulle vi gärna jobba mer med egeninitierade projekt och även utforska rollen som projektledare och projektägare, men har inte tagit klivet ut i det ekonomiska risktagandet än.

Vi vill också gärna utveckla kontorets skrivande och diskuterande om ämnet arkitektur. För hur förhåller man sig som skapande och byggande yrkesmänniska till samtidens mer eller mindre konstanta kris – vad gäller såväl säkerhetspolitik och ekonomi som människors mående och vår arts överlevnad på den här planeten. Kan vi hitta fram till ett förhållningssätt till oss själva, vår verksamhet och ämnet som både är engagerat och skeptiskt, lättsamt och seriöst?

Hur ser ni på arkitektens roll i byggprocessen i Sverige idag? 

Underutnyttjad.

Hur skulle ni vilja se arkitektrollen utvecklas framöver?  

Självklart både kan och måste rollen utvecklas och breddas, för att kunna möta framtida utmaningar och behov. Men arkitekten är ju inte bara en kreatör, utan även en konsult ibland andra i en byggprocess, hårt styrd av regler, byggstandarder och kommunala plandokument. Ska arkitektrollen - och i slutändan det byggda resultatet - kunna förändras, behöver våra regelverk förändras parallellt. Det behövs för att vi ska kunna möta såväl klimathot som sociala problem med mer radikala lösningar än att hållbarhetcertifiera byggnader med Breeam standard eller rita in en byteshylla i grovsoprummet.

Vad tror ni om arkitektuppdraget som affärsmodell – behöver det utvecklas eller kompletteras? 

Den stora möjligheten att utveckla arkitektuppdraget som affärsmodell handlar om att i stället för att endast sälja timmar ta del av projekts vinst. Det förutsätter att arkitekter har en större inblick i och möjligheter att påverka byggekonomin, något som också kan göra att vi uppfattas mindre som kostnadsdrivande esteter och mer som aktörer med ansvar för projektens helhetsekonomi.

Finns det något ni tror att staden kan göra annorlunda för att främja bättre byggprocesser? 

Lovgivnings- och granskningsarbetet borde kunna vara upplagt mer som ett samarbete mellan arkitekt/byggherre och kommunens tjänstemän och nämnder, så som det exempelvis fungerar i Danmark. I Sverige finns brister i samordningen mellan olika kommunala instanser, otydlighet kring vilka krav som gäller och svagt intresse för dialog kring utformning och tolkning av detaljplaner. Blir sådana processer tydligare kan det gynna små och nya aktörer inom fastighetsutveckling, som kan ha svårt att navigera i en oberäknelig process. Det skulle ju i sin tur ge en mer diversifierad marknad och bransch.