Stadslek förr och nu

Den danska landskapsarkitekten C. Th. Sørensen (1893–1979) såg att barn som lekte utomhus gillade stökiga miljöer allra bäst. Sådana lekplatser saknades i städerna i början av 1900-talet. 1930 utvecklade Sørensen idéer om en ny sorts lekplats där barn skulle få maximal frihet inom ett avgränsat område.  

Skrammellegeplatsen (skrotlekplatsen) var en lekplats full av överblivet byggmaterial med en anställd vuxen lekledare. Denna första bygglekplats öppnade i Emdrup, Köpenhamn, under andra världskriget och den tyska ockupationen. Den ses som den mest revolutionerande händelsen inom lekplatsdesign under hela 1900-talet. Skrammellekplatsen besöktes av planerare från hela världen. 

Bygglekplatser fick stort genomslag i Sverige på 1950, -60- och -70-talen. Idag finns bara en handfull av dem kvar trots att de beskrivs som välfungerande och populära. Orsaken är troligtvis en kombination av besparingskrav och ökad oro för vem som bär säkerhetsansvaret om något händer. Sørensen beskrev byggleken som både det vackraste och fulaste han gett upphov till! 

En bygglekplats är en levande och föränderlig plats. Lekledarnas lyhördhet inför barnens initiativ, deras förmåga att både känna leklust och ta ansvar för verksamheten är avgörande. Bygglek är ett intuitivt sätt att samarbeta på. Barnet får chans att fullfölja sina idéer och förverkliga dem med vuxnas stöd. Det är en lek-plats med närmast outtömliga möjligheter. Trots att byggleken föddes i Skandinavien blomstrar de idag främst i Storbritannien och Japan. 

I Göteborg anlades den första bygglekplatsen i Flatås 1966. Den blev enormt uppskattad och i mitten av 1970-talet hade antalet bygglekplatser i Göteborg ökat till åtta stycken. I början av 1990-talet började trenden gå åt motsatt håll. En omorganisation av fritidsförvaltningen gjorde att den särskilda pedagogiska inriktningen att driva bygglek hamnade på undantag. Det gjorde att bygglekarna förföll och jämnades slutligen med marken. 

2014 var det åter dags att slå upp portarna för bygglek i Göteborg. I Långströmsparken i stadsdelen Biskopsgården kan man snickra, måla och slöjda gratis och året runt. Byggleken är mycket uppskattad och har en dragningskraft som sträcker sig utanför landets gränser. Pop Up Bygglek är bygglekplatsens mobila verksamhet. Genom att ha en rullande bygglek når man ut till barn i hela staden. 

Fördjupning

SLU Tankesmedjan Movium – Bygglekplatsen: En möjlighet idag

Hopp från träd, Västra Frölunda 1972. Fotograf: Ingmar Jernberg.

Staden har alltid byggts för och av vuxna. Historiskt sett har barn lekt där de kunnat – utan anlagda lekplatser. Att anlägga lekplatser blev ett svar på en accelererande urbanisering och ökande biltrafik. I efterkrigstiden började städer planeras med tanke på barn. Bilfria parkstråk och rejäla lekplatser blev nya planeringsideal. I vår samtid skapar bland annat höga markpriser stadsdelar där barns behov av rörelsefrihet och lek inte prioriteras.

Redan i början av 1900-talet började lekplatser anläggas i parkmiljö. Under 1950-talet sågs Sverige som ett föregångsland för barnvänlig stadsplanering med våra bygglekar, bemannade parklekar och riktlinjer för lekplatser i nybyggda områden. 

Planeringsidealet levde kvar under det storskaliga bostadsbyggandet på 1960- och 70-talen, men bristen på omsorg i utformningen väckte kraftfulla reaktioner. Aktivister spärrade av gator och rev stängsel mellan gårdar för att få större sammanhängande lekytor. De körde in skrotbilar på skolgårdar för att ge barn roligare och bättre lekmöjligheter. Det påverkade stadsplaneringen och synen på barns lek i Sverige. 

Det finns gott om forskningsresultat som visar hur viktigt det är att stadsmiljön ger plats för barns lek och självständiga rörelse. Det handlar både om barns tillgång till parker och gröna stråk och om trafikplanering, utformning av bostadsgårdar, skol- och förskolegårdar och lekplatser. Tyvärr används denna kunskap sällan i planeringen. Nya högexploaterade stadsdelar byggs utifrån vuxnas perspektiv utan tillräckligt med utrymme för barns behov. Plats för lek och grönska måste planeras innan marken bebyggs. Det går inte att lösa i efterhand. 

Planering av städer syftar till att ge alla människor en god livsmiljö – vuxna, äldre, barn och unga. Den nya arkitekturpolitiken Gestaltad livsmiljö ger tillsammans med barnkonventionen som nu blivit lag hopp om att barns rättighet till lek och rörelse i sin vardagsmiljö återigen får högre status.

Fördjupning

SLU – Landskapet i leken: En studie av utomhuslek på förskolegården

Förskolegården och skolgården är viktigare än någonsin för barns lek. När städer förtätas minskar både parker, grönområden och bostadsgårdar liksom barnens gårdar i förskola och skola. Platser där barn kan leka spontant blir allt färre. På vissa håll kan man faktiskt påstå att barns möjligheter till lek på egen hand utomhus är hotad.

Samtidigt som lekytorna minskar ökar vuxnas kontroll över barns liv. Föräldrar har blivit mer oroliga över var barnen är och gör. Biltrafik är ett skäl men också att tilliten människor emellan generellt har minskat i samhället. Förskolegården och skolgården blir för många barn den enda plats där de fortfarande kan leka och röra sig fritt utomhus.

2018 visade SCB, Statistiska centralbyrån, att skolgårdarna i landet minskat med fyra kvadratmeter per elev på tre år. Det betyder att varje barn har fått nästan åtta procent mindre utrymme där de kan leka och röra sig på skolgården. Och den trenden ser ut att fortsätta. 

Boverket, som är den myndighet som bevakar och tolkar lagstiftningen kring samhälls-planering och byggande, rekommenderar i sin vägledning från 2022 en lekyta på 40 kvadratmeter per barn i förskolan och 30 kvadratmeter i grundskolan. En förskolegård behöver vara minst 6 000 kvadratmeter stor och en skolgård minst 10 000 kvadratmeter för att rymma de funktioner och den variation i miljön som det växande barnet behöver. 

Måtten är baserade på kunskap om barns lek- och rörelsebehov men också på erfarenhet av när slitage av träd, buskar och gräs blir för stort. Är gården för trång slits de gröna ytorna snabbt ner och ersätts ofta med gummimattor, konstgräs eller asfalt. När en skola eller förskola har för liten gård och använder en intilliggande park blir det lätt diskussion om vem som ska betala för ökat slitage. Boverket slår fast att samutnyttjande av parkmark inte ersätter en egen gård utan är ett komplement.  

En tillräckligt stor gård är inte allt. Forskning visar att en bra gård ska ha en varierad miljö, mycket grönska och löst material att bygga och leka med. Barn behöver utmaningar och höjdskillnader. De behöver både platser där vuxna finns närvarande och platser där de kan vara för sig själv och känna sig ”långt borta”. En väl utformad skolgård ger möjligheter att använda den som ett komplement till klassrummet. Lärandet gynnas när flera sinnen är aktiva. 

Kommunerna bestämmer själva hur stor yta de kräver för förskole- och skolgårdar. Det är ett hett debattämne. Särskilt ifrågasatt är skolans och förskolans behov av mark i storstäderna där marken är dyr. I färdigbyggda stadsdelar kan det vara svårt att leva upp till Boverkets rekommendation om gårdsyta – det är när nya stadsdelar planeras som möjligheten finns.  

Brist på tillräckligt stora och goda lekmiljöer kommer på sikt att påverka barns och ungas hälsa och välbefinnande. Folkhälsomyndigheten varnar redan nu för stigande ohälsotal bland barn, orsakade av bland annat övervikt och diabetes. Många barn och unga sitter stilla alldeles för mycket. Att på egen hand kunna ta sig till skolan, ha tillgång till platser för spontan utelek och rymliga och varierade förskole- och skolgårdar är därför mycket viktigt – inte minst ur ett jämlikhetsperspektiv. Finns det plats att springa och röra sig på skolgården kan barnen få sitt dagliga behov av rörelse tillgodosett med så mycket som en tredjedel under skoldagen. 

Fördjupning

Boverket – Skolgårdarnas ytor fortsätter att minska

Boverket – Utveckla förskolors och skolors fysiska miljö för att lyfta hela samhället

SLU – Rum för skolans utemiljö – Fördjupad analys kring yta för förskolegård och skolgård

White Arkitekter – Förskolegårdens friyta i förhållande till naturliga material

Folkhälsomyndigheten – Vår livsmiljös betydelse för en god och jämlik hälsa

I Jubileumsparken finns Göteborgs Stads senaste utflyktslekplats. Den liknar ingen annan. Den är designad just för denna plats, i hamnen, intill havet i Göteborgs hamn. Här ska alla barn och vuxna kunna hitta något nytt och spännande att leka med och uppleva. 

Innan utflyktslekplatsen byggdes fanns det så kallade prototyper på platsen, det vill säga experiment i full skala, där olika sätt att designa för lek provades.Konstverket Berget var en populär lekskulptur som fanns här mellan 2015 och 2019. Uteklassrummet Näsan i blöt, som ligger söderut på Kvillepiren, är också en ny sorts lek- och lärplats som handlar om vatten. Genom samarbetet med den ideella föreningen Passalen har skolor och universitet engagerats i att aktivera prototyperna. 

När staden planerade för en ny lekplats bestämde man sig för att utlysa en tävling. På så vis hoppades man få in nya idéer för hur en lekplats skulle kunna se ut. I denna tävling var det viktigt att ha en hög konstnärlig nivå och inte använda färdiga lekredskap, sådana som man brukar beställa ur en katalog.  

2019 vann New Order Arkitektur uppdraget att göra en permanent konstnärlig lek-struktur tillsammans med de två konstnärerna Daniel Götesson (EKTA) och Patrik Bengtsson. Vanligtvis är det landskapsarkitekter som ritar lekplatser, men gruppen som vann var konstnärer och arkitekter. Det har påverkat hur lekplatsen ser ut. 

Här hittar du fantasifulla skulpturer, annorlunda former och spännande material. Konstnärernas och arkitekternas vision är att lekplatsen ska göra besökare i alla åldrar nyfikna. De abstrakta och figurativa skulpturerna är färgstarka och hämtar material från hamnmiljön: stål, trä och betong. 

De konstnärliga lekskulpturerna är placerade i ett leklandskap som planerats och utformats av Mareld landskapsarkitekter i samarbete med Göteborgs Stad. De stora uppvuxna träden har flyttats hit från Västlänken och platsen känns därför mer färdig än om man planterat små träd från en plantskola. Ljussättningen är genomtänkt och spännande – så kom gärna hit på kvällen!

Lekplatsen och parken har byggts på en tidigare öde hamnyta. Kostnaden för att bygga denna utflyktslekplats motsvarar ungefär vad det kostar att bygga en traditionell välutrustad lekplats. Processen och samarbetet har gett alla involverade ny kunskap. Säkerhetsaspekten har exempelvis prövats genom hela skissarbetet och vid monteringen deltog konstnärerna och arkitekterna själva eftersom lösningarna var unika och oprövade. Dessutom var det spännande för dem att följa arbetet ända fram i mål. 

På skylten härintill kan du se hur det såg ut när konstnärerna och inredningsarkitekterna arbetade med skisser och prototyper när lekskulpturerna togs fram. 

Skissbilder från processen för utflyktslekplatsen i Jubileumsparken av Daniel EKTA Götesson, Patrik Bengtsson och New Order Arkitektur. 

Arkitekturpedagogik grundar sig på övertygelsen om att det är viktigt att ge barn och unga ett språk för att kunna prata om sin vardagsmiljö. Arkitektur kan handla om vår vardagsmiljö och helt konkreta saker vi alla ser och upplever. Genom arkitekturpedagogik bjuds barn och unga in att uttrycka egna åsikter och påverka stadsplaneringen. Att arbeta med arkitekturpedagogik är på så vis ett arbete som i förlängningen främjar delaktighet och demokrati.   

Begreppet arkitekturpedagogik har utvecklats och myntats i Göteborg där man i drygt 20 år arbetat med barn och unga kring arkitektur och stadsbyggnadsfrågor. Redan 2002 anställdes den första arkitekturkonsulenten på kulturförvaltningen för att ett par år senare följas av ytterligare en tjänst på Västra Götalandsregionen. 

Arkitektur- och designpedagoger anlitas för att genomföra projekt och workshoppar med barn och unga. Projekten har under årens lopp haft olika form, från workshopserier i förskolor och skolor till dialogprocesser i stora stadsomvandlingsprojekt. Arkitekturpedagogik handlar både om att föra in arkitektur i den pedagogiska verksamheten och om att ta del av det barn och unga tycker är viktigt när hus, gator, gårdar i skola och förskola och lekmiljöer ska byggas om. En arkitekturpedagog delar i sin tur med sig av sin yrkeskunskap i samarbete med barn och unga – alla lär av varandra.

Sedan verksamheten startade har barnkonventionen blivit lag och Politik för gestaltad livsmiljö har antagits. Göteborgs Stads satsning på arkitektur-pedagogik låg rätt i tiden. Genom att etablera ett förvaltningsövergripande arbetssätt, skapa samarbete mellan olika aktörer och ge barn och unga kunskap, språk och möjlighet att uttrycka sin mening om sin vardagsmiljö uppfylldes flera av målen. 

2022 antog Göteborgs Stad även en barnrättsplan där samtliga nämnder och styrelser ska göra barnboksslut varje år. Arkitekturpedagogiken har definitivt bidragit till att det inte längre upplevs som något märkvärdigt att barn och unga har en unik och därför viktig kompetens att bidra med i samhällsutvecklingen.