Fri entré

Radar

→ Antal anställda: 45
→ Grundat: 2003
→ Kontor: beläget i Göteborg och Malmö

radararkitektur.se
@radararkitektur

Radar

Beskriv ert kontor i korthet
Radar arkitektur arbetar med arkitektur i vid mening – med byggnader, landskap, stadsbyggnad, stadsliv och planering. Sedan starten 2003 har vi en bred sammansättning av kompetenser som arbetar i tvärfackliga kreativa team. Närheten till medarbetare med annan kunskap och andra perspektiv medverkar till att skapa en god förståelse för platsens förutsättningar och projektets potential. På så sätt bidrar vi med ett större värde i uppdragen och ser till att projekten skapar en rikare upplevelse. Radars ambition är att skapa sammanhang där fler människor känner sig stolta över och trivs i de miljöer och byggnader som de möter i sin vardag.

Hur brukar ni arbeta som kontor?
Radar arbetar tvärfackligt inom kontoret och i tätt samarbete med beställare för att skapa en bred förståelse och vara trogna ett koncept med ett fokus på genomförande. Ofta engagerar vi experter utanför kontoret för att inte missa några perspektiv och få fler kloka inspel tidigt i processerna. Uppdragen följer en generell processmodell som vi har utvecklat med projektidén som en röd tråd. Den inleds med att vi analyserar förutsättningar och potentialen i platsen och uppdraget, formulerar ett koncept och testar det för att gå vidare med gestaltning och framtagande av de handlingar och modeller som behövs för att kommunicera förslaget på ett bra sätt. I uppdragen är det angeläget att skapa miljöer som är generösa mot sin omgivning – att skapa byggnader och miljöer som stöttar ett aktivt stadsliv. Upplevelsen står i centrum, både inomhus och utomhus. Med en annan kunskap och erfarenhet kan arkitektens roll förändras. Genom att agera som Lund har gjort med markanvisningar direkt riktade till arkitekter stöttas en positiv utveckling

Hur vill ni arbeta framöver?
Vi kommer att intensifiera arbetet med egen regi-projekt framöver. Vi tror att det är det bästa sättet för att accelerera hållbarhetsarbetet och fokusera ännu mer på gestaltning, samtidigt som det är ett värdefullt lärande för alla inblandade och kontoret som helhet. Vi söker aktivt efter nya samarbetspartners och anvisningar i en intressant kontext och i kommuner som vågar visa framfötterna. Förhoppningen är att utveckla ett projekt per år i närheten av kontoren i Göteborg och Malmö. Vi ser också en potential i projekt i nära samverkan med entreprenörer och utvecklare där vi som arkitekter är med under en större del av processen. Att vara med och dela risken är vårt sätt att ta ansvar för att utvecklingen är hållbar utan att ge avkall på gestaltningen.

Hur ser ni på arkitektens roll i byggprocessen i Sverige idag?
Arkitektens roll varierar väldigt mycket beroende på relationen till kund och i vilken kontext projektet ligger i. Vi tror det är viktigare att fråga hur arkitektkontorets roll ser ut och om den kan utvecklas som ett bredare stöd till de aktörer som utvecklar och bygger framöver. I och med det kan även arkitektens roll förändras, från en aningen statisk roll och ett begränsat nyttjande av kunskap, till en mer värdeskapande och kreativ roll.

Hur skulle ni vilja se arkitektrollen utvecklas framöver?
Arkitektuppdraget är väldigt mångfacetterat och varierar stort från de tidiga skedena till bygghandlingsskedet. Kunskaperna och färdigheterna som krävs i de olika delarna av planerings- och byggprocessen ligger långt ifrån varandra i flera avseenden.

Att arbeta med markanvisningar riktade till arkitekter är ett bra sätt att vidga byggsektorns bidrag till den byggda miljön, samtidigt som det utvecklar ny kunskap och nya insikter hos arkitektkontoren. Vi tror på kontoret som en sammansättning av flera olika kompetenser, där arkitekter är en central del, men mår gott i ett mer varierat sammanhang.

Med en annan kunskap och erfarenhet kan arkitektens roll förändras. Genom att agera som Lund har gjort med markanvisningar direkt riktade till arkitekter stöttas en positiv utveckling. Den utvecklingen får gärna sprida sig i större delar av Sverige. Den som är beredd att ta risker måste alltid vinna något – vilket är en möjlighet för arkitektkontor redan idag. För att hantera risker krävs en bredare förståelse för helheten. Det bekväma valet är att inte ta risker, men då avsäger du dig inflytande och ansvar.

Vad tror ni om arkitektuppdraget som affärsmodell – behöver det utvecklas eller kompletteras?
Det finns flera riktningar som arkitektuppdraget kan utvecklas i, för att skapa både en bredare och mer stabil affär men också ett lärande och därmed större grad av påverkan. Drivkrafterna till både yrket och ”affären” varierar men har det gemensamma i att skapa något för eftervärlden som är bestående och kvalitativt.

Vi är angelägna om att ta ett större helhetsansvar i fler projekt, vilket med nödvändighet inkluderar risker men vägs upp av andra projektresultat och en annan behållning rent ekonomiskt. Ett sätt att styra affären från att ta betalt per timme till att ta betalt för värde.

Finns det något ni tror att staden kan göra annorlunda för att främja bättre byggprocesser?
Nyckeln till en utveckling av både branschen och de hållbarhetsfrågor som blir alltmer angelägna är att premiera innovation, kvalitet och gestaltning. Lunds kommun har tagit frågan på allvar i Brunnshög och börjat agera rätt och riktigt på flera sätt. Markanvisningen med radhus riktade till arkitekter kan ses som ett sätt att bidra till att utveckla en större förståelse hos arkitektkontoret i ”byggandets verklighet” och sätta press på övriga aktörer när det gäller gestaltning och förhoppningsvis hållbarhet.

Processerna, från planering till genomförande, kan utvecklas och bli bättre och det finns flera komponenter som kan förbättras. Vilka komponenter det är skiljer sig från kommun till kommun, men gemensamt för flera är troligen ett mer strukturerat arbete kring projektstyrning, erfarenhetsuppföljning och målstyrning.

Vi hoppas att fler kommuner tar efter Lund och börjar att skapa riktade markanvisningar med fast pris för marken, så att andra aspekter blir avgörande för vilka som är med och utvecklar miljöerna framöver.

PR Brunnshög

→ Påbörjat: 2018
→ Byggstart: 2022
→ Inflyttning: 2023
→ Omfattning (i SEK och M2): Ca 42 MSEK 935 m2 BOA
→ Team från Radar: Susanna Ringnér - ansvarig arkitekt, Sebastian Pauly - handläggande arkitekt, Katarina Jensen - handläggande arkitekt, Linda Wedblad - handläggande landskapsarkitekt, John Bogren - medverkande arkitekt, Louise Rådberg - medverkande landskapsarkitekt, Sophia Thurfjell - kommunikation, Ulrik Neuendorf - intern projektbeställare
→ Konsulter i byggprocessen: Jonas Johansson - Byggnadstekniska Byrån Sverige AB - konstruktör, Martin Ljunggren - Confire AB - brand, Inger Ekvall - Vikantil - sakkunnig tillgänglighet
→ Annan experthjälp: Christian Whilborg - Sunda projekt Skåne AB - projektledare, Jonas Wahlbom - Wee Advokatbyrå AB - juridik

_____________

Hur inleddes projektet?
För vår del började projektet med en ansökan i slutet av september för snart 5 år sedan. Då hade flera medarbetare på Radar genomfört två egen regi-projekt tidigare och var nyfikna på att omsätta lärdomarna från dem i ett nytt projekt.

Hur strukturerade ni processen?
Vi valde att invänta att flera av de frågeställningar som fanns inledningsvis i projektet skulle landa och skapa en mer förutsägbar process framöver. Den mötesserie som genomfördes parallellt med att detaljplanen färdigställdes bidrog till att klargöra en del otydligheter, även om det även idag finns några olösta frågor.

För gestaltningsprocessen inledde vi ett samarbete med en student från Chalmers arkitektur som studerade tomten och utforskade olika bostadslösningar. Därefter avvaktade vi en tid för att inte fatta några beslut för tidigt, i relation till byggnation. Pandemin innebar att en viss osäkerhet infann sig och det lugna tempot visade sig vara motiverat.

Under slutet av 2020 inleddes förstudien och under inledningen av 2021 vidtog arbetet med programhandlingen. Under inledningen av 2022 aktiverades kalkylarbetet och bygglovet lämnades in innan sommaren samma år.

Hur har processen skilt sig från processen i ett konventionellt uppdrag? 
Processen är bekant i sina olika delar – planprocess och gestaltningsprocess. Vår roll som byggherre har bidragit till ökad insikt med närvaro i fler forum än en i ”vanlig process”.

Roligt och väldigt lärorikt för framtida projekt, både i egen regi och i samverkan med andra byggherrar. Processen skiljer sig inte så mycket från andra projekt som inleds under pågående planprocess. De olika aktiviteterna och skede, följer också de ett vanligt projekt, och ett konventionellt uppdrag för oss. Den största skillnaden är delaktigheten i byggherremöten eller andra diskussioner som associeras till den rollen. Att hitta rätt samarbetspartners i form av mäklare, kalkylator och byggsakkunnig är viktigt för att balansera utvecklingen av förslaget.

Hur strukturerades projektet finansiellt?
Radar har sedan en tid avsatt medel för att finansiera egen regi-projekt. Det innebär att vi har en egen finansiering av all tid och alla kostnader som har uppstått under projektet sedan start.

Hur byggde ni upp ert team, och förändrades det under arbetets gång?
Projektgruppen har bestått av ett team med en uppdragsansvarig arkitekt och olika handläggande arkitekter, en handläggande landskapsarkitekt samt ett antal medverkande arkitekter. Projektgruppen har svarat mot en intern projektbeställare som har hanterat ägarrelaterade frågor. Hela kontoret har följt projektets utveckling genom presentationer månadsvis och på så sätt bidragit med inspel och tankar kring utformning, material och hållbarhetsidéer.

Hur upplevde ni i det här projektet riskerna som kom av en annorlunda byggprocess ?
Med de erfarenheter vi har av egen regi-projekt sedan tidigare har vi haft en rimlig inblick i vilka risker projektet har, i olika skeden. Under utvecklingen av förslaget och kalkylen, till och med bygglov, är riskerna hanterbara. Vid det vägval som projektet står inför inom kort, tillfället för försäljning till slutkund och genomförande, är det angeläget att minska risken för att inte äventyra den ordinarie verksamheten.

På vilka sätt möjliggjorde den annorlunda processen en annan arkitektur?
Processen med en lite större grupp, där alla bidrog med tankar och idéer, oavsett erfarenhet gav projektet andra infallsvinklar jämfört med när vi sätter ihop ett mer ordinärt team för att lösa uppdraget. Projektet har också haft generöst med tid för att testa, undersöka och ifrågasätta både gestaltning, hållbarhet och funktion. Det har bidragit till en arkitektur som är grundad men ändå utforskande och som visar på andra typer av lösningar än de man ser i övriga radhusprojekt som kontoret genomför.

Vår roll som byggherre har bidragit till ökad insikt med närvaro i fler forum än i en vanlig process. Roligt och väldigt lärorikt för framtida projekt, både i egen-regi och i samverkan med andra byggherrar

Var har ni upplevt friktion när ni frångått en vanlig process?
Vi har inte upplevt någon friktion som inte är av godo eller bekant i jämförelse med andra projekt. Med ett så stort antal aktörer som ska samsas om samma yta är de olika ledningsägarnas intressen och samordning samt byggplatslogistiken av vikt för slutresultatet. I det avseendet borde frågan varit mer i fokus i olika skeden.

Finns det något ni önskar att ni hade vetat innan projektet inleddes?
Det finns inte någon avgörande information som vi saknade inledningsvis. Projektgruppen har fått svar på de flesta frågor som ställts på ett tillfredställande sätt. Generellt sätt är förändrade förutsättningar besvärligt, om de är av väsentlig betydelse, men i Brunnshög har de varit rätt få. Att parkeringslösningen blev dyrare hade vi tagit viss höjd för, men vi är tacksamma för att det inte är fler större överraskningar.

Fanns något i styrdokumenten – eller samarbetet med staden/kommunen – som var särskilt utmanande eller tacksamt?
Byggrätten i detaljplanen är generös och tolkningen av den pragmatisk, vilket vi uppskattar. Några av genomförandefrågorna tog väl lång tid att lösa, vilket har påverkat tempot i vår process, och säkert också projektet i stort. En stark projektledning är av yttersta vikt i ett projekt med så många aktörer, kombinerat med höga ambitioner. Att det dessutom är trivsamt trångt i stadsdelen gör samordningen avgörande.