Trots relativt stora bostadsytor och god bostadsstandard saknar många unga vuxna möjligheter att hitta en bostad. Bostadssituationen drabbar även äldre. Bostadsbristen för unga och hushåll med svagare ekonomi kvarstår trots en omfattande nybyggnad. Därför behöver andra lösningar prövas, och delande kan vara en sådan lösning – både flexibel och snabb.
Med Uppsala som testbädd
Utifrån Uppsalas särskilda förutsättningar har projektet undersökt om delat boende kan användas som ett flexibelt komplement till det befintliga bostadsbeståndet. Fokus har varit på möjligheten för fler hushåll att bo i kollektiva boendeformer och dela boendeytor, som ett sätt att få lägre boendekostnader och öka den sociala sammanhållningen.
Projektet har undersökt möjligheterna till fler bostäder genom att dela och omfördela ytor och studerat delandets effekter på bostadsbrist, ensamhet och hälsa. Arbetet med att ta fram en holistisk och dynamisk beräkningsmodell för att synliggöra samhällsnyttor som kan uppstå har också påbörjats.
Projektet har visat att delat boende kan vara en lösning för flera i olika livssituationer, inte enbart relevant för specifika grupper. Det breddar synen på delande och stärker dess roll som en del av kommunernas bostadsförsörjning. Konkreta exempel på lösningar i befintliga byggnader och som en del av det befintliga lägenhetsbeståndet ger kunskap även till nyproduktion.
Kommunens roll och bostadsförsörjning
I studier av behov och förutsättningar för delat boende har projektet tydliggjort kommunens roll och hur den kan utvecklas för att stärka medborgarnas boendekvalitet.
Uppsala kommuns handlingsplan för bostadsförsörjningen har som mål att alla hushåll ska kunna efterfråga ett boende som passar livssituationen, exempelvis genom fler boendeformer som kollektiva boenden och delade bostadsytor. Projektet bidrar med kunskap om möjliga och träffsäkra lösningar för att möta dessa utmaningar.
Politiska beslut har fattats om åtgärder för att bättre nyttja befintligt bostadsbestånd och i samband med renovering möta behovet av hyresrätter med lägre boendekostnad – utmaningar som samtliga kommuner står inför. Projektet har lagt en grund för fortsatt utveckling och praktisk tillämpning.
Ökad förståelse och kunskap
I många städer finns önskemål om att i högre grad samnyttja ytor och funktioner – en vilja att öka sin delningspotential. Även om viljan till delande finns saknas erfarenheter och praktiska lösningar för att omsätta dessa idéer till verklighet.
Projektet har bidragit med ökad förståelse och kunskap om de sociala, ekonomiska och till viss del miljömässiga effekterna av delat boende. Utifrån Uppsalas specifika situation har projektet identifierat möjligheter och hinder för att skala upp bostadsdelande, med siktet inställt på mer hållbara bostadsförsörjningsmodeller.
En utgångspunkt har varit att testa, förstå och utveckla hur det befintliga, redan byggda fastighetsbeståndet i en stad eller kommun kan användas bättre och på vilket sätt delande skulle kunna få effekter både för människor – genom minskad utsatthet, ensamhet och bostadslöshet – och för samhället, genom nya verktyg och metoder för att adressera såväl bostadsbrist som upplevd ensamhet.
Projektet har haft en bred ansats och vävt samman frågor kring folkhälsa, fysisk miljö och samhällsekonomi.
Att se möjligheten i det byggda
Under projekttiden har händelser i omvärlden, såsom ökade boendekostnader, bostadsbrist och ekonomisk osäkerhet, påverkat synen på delande och gjort frågan om ett mer effektivt nyttjande av det befintliga bostadsbeståndet alltmer aktuell.
Att se möjligheten i det byggda innebär att omfördelning och utveckling av befintlig yta är utgångspunkten, men också att se bostaden som mer än en yta. Ett hem är också relationer, vanor, omsorg, identitet och tillhörighet.
Det innebär att utgå från människors vardagsliv, relationer och förändrade behov över tid, att utforma och förvalta för både privatliv och gemenskap och att skapa olika grader av delning med möjlighet att både dela och dra sig undan. När bostäder förändras behöver dessa värden vägas in tillsammans med ekonomi, klimat och yteffektivitet.
Effekter på längre sikt
På sikt kan synen på delat boende förändras och att dela yta bli en del i kommunernas bostadsförsörjning. Det kan innebära ett mindre behov av nybyggnation med minskad miljöpåverkan, samtidigt som det kan ge sociala vinster i form av möjlighet till större rörlighet, mindre ensamhet och bättre hälsa.