Leken är fri!

Lek förknippas oftast med barn. För barns lek syns och hörs! Barn leker så mycket de kan och nästan varsomhelst. Leken är livsviktig – ett barn som inte kan eller vill leka behöver hjälp. Lek följer oss genom hela livet – den tar sig bara olika uttryck.  

Det lilla barnet leker för sig självt med de saker som finns till hands. Det provar hur den närmsta omgivningen fungerar – gärna med en vuxen inom räckhåll. Efter några år leker barnet med andra barn, testar vad som är verklighet och fantasi tillsammans med lekkamrater. Platser som barn själva kan påverka stimulerar till lek där barnet och miljön samspelar. Efter ytterligare några år ger sig barnet iväg på upptäcktsfärd och utforskar hur gränser och spelregler fungerar. I slutet av barndomen letar barnet efter en egen identitet. Att höra till en grupp är då viktigt. 

Den unga människan vill, precis som alla människor, bli sedd, titta på andra och kunna dra sig undan och vara ifred. Detta är särskilt viktigt när unga människor utvecklar sin identitet och provar olika sätt att vara. Vuxenvärlden uppfattar ofta de subkulturer som uppstår som hotfulla eftersom de ifrågasätter vuxnas regler och livsstil. Vuxenvärldens svar blir därför att försöka kontrollera dem på olika sätt. 

Men vuxna behöver också leka! Tyvärr släpper sällan vuxna på kontrollen och ger sig hän i spontan lek. Lek är till sin natur självbelönande och frivillig och är på många sätt raka motsatsen till vuxnas sätt att leva. Är det därför vuxna ibland underskattar lekens betydelse?

Vuxna kanske kallar sin lek för hobby – eller leker med sin identitet på fester eller event. Leklusten finns nog kvar men tycks vara hämmad. Kanske tror vuxna rent av att lek inte passar för vissa yrkesroller eller är bra för deras status. 

Ofta får den anlagda lekplatsen symbolisera lek i staden. Lekplatsen signalerar att här är barn välkomna. Men vad säger lekplatsen om synen på lek? Vilka platser är de bästa lekplatserna? Behövs lekplatsen – eller är tiden mogen att planera, utforma och utveckla hela staden för och tillsammans med barn och unga? 

Lek behöver ingen dyr lekutrustning. Natur eller områden med träd och buskar ger ofta oslagbara möjligheter till uppfinningsrikedom. Pinnar, stenar och andra fynd kan användas att bygga med och bli rekvisita för kojbygge eller ”leka affär”. I naturmiljöer är rollerna inte förutbestämda och alla barn kan vara med och hitta en uppgift. Undersökningar visar att upp till sju års ålder använder flickor och pojkar det offentliga rummet lika mycket, men sedan dominerar pojkarna till 80 procent på platserna. Eftersom leken är lika viktig för flickor som för pojkar är detta allvarligt.  

Det är viktigt att planera så att barn och unga kan röra sig obehindrat i staden. Ju äldre barn blir desto längre hemifrån ska de kunna ta sig på egen hand. Det bidrar till att en ung människa växer upp till en självständig individ med kunskap om hela sin stad.

På den traditionellt anlagda lekplatsen förväntas barnet eller den unga människan leka på ett visst sätt utifrån hur platsen och redskapen är utformade. Undersökningar har visat att barn inte leker särskilt lång tid med färdiga lekredskap. De blir uttråkade och försöker utveckla leken till något mer och annat. Kan man ta sig uppför rutschkanan istället för ner? Rullar grus lika fort nerför kanan som en sten? 

I leken undersöker barn fysikens lagar och materialens egenskaper. En lekplats som är bra har både små och stora ytor och en variation av material. Där finns både platser att vara aktiv på och platser där man kan dra sig undan. Där finns möjligheten att själv påverka vad man kan göra liksom en variation av växtlighet som ger både sol och skugga. För att alla barn ska få likvärdig tillgång till bra och utvecklande lekmiljöer behövs det kunskap om hur man planerar barnvänligt. Barns upplevelser och sinnliga erfarenheter under uppväxten stannar kvar långt upp i vuxen ålder. 

Minns du själv var du lekte som barn? 

Fördjupning

White Arkitekter – Flickrum i det offentliga

Redan i slutet av 1800-talet anlades en av landets första lekplatser i Göteborg. Anna Branzell, Sveriges första kvinna med arkitektexamen, och senare Arvid Bengtsson, stadsträdgårdsmästare i Göteborg 1962–1979, var båda engagerade i barns lek och tack vare dem fick Göteborg tidigt en bygglekplats.

Idag finns det ungefär tre hundra lekplatser i Göteborg, varav sex är bemannade. Utöver det finns två bemannade aktivitetsplatser och den populära djurparken  Barnens zoo i Slottsskogen där besökarna kan få närkontakt med parkens lantraser. Om du fotograferar QR-koden nedan kan du se var stadens alla lekplatser finns. Det går att söka på lekplatser som är tillgänglighetsanpassade, har toalett eller ligger nära exempelvis bad eller skog. 

Göteborgs Stad vill vara en lekfull stad där leken får ta plats. En lekplats ska ju först och främst vara rolig och utvecklande, men den är också en plats med stora sociala värden där barn och föräldrar från närområdet träffas. Lekplatser fungerar också som mötesplats mellan stadsdelar och bidrar på så vis till integration.

De som planerar lekplatser i Göteborg placerar dem gärna nära natur eller park så leken kan fortsätta utanför lekplatsen. På så vis ger man chans till både vuxna och barn att få naturupplevelser. Träd skänker skugga och svalka under varma sommardagar, och i naturlig vegetation blir vi medvetna om årstidsväxlingar, får kontakt med växter och djur och tillgång till lekmaterial. Många lekplatser har ett kulturhistoriskt värde då de funnits länge och har namn som levt kvar i generationer. Lekplatsen Plikta har exempelvis funnits sedan 1920 och är Göteborgs mest kända lekplats. Regnlekplatsen är ett nytillskott som uppmärksammats för sin design som gör det extra roligt att leka när det regnar. 

Göteborgs Stad har haft riktlinjer för lekplatser sedan 2007. Den senaste är från 2020 och har som målsättning att alla ska ha nära till en lekplats – var man än bor i staden. Göteborgs Stad har delat in sina lekplatser i fyra kategorier. Närmst bostaden ligger de mindre områdeslekplatserna och på lite längre avstånd stadsdelslekplatserna med fler lekmöjligheter. De mest påkostade, och ibland även bemannade, utflyktslekplatserna ligger utspridda över hela staden. Där ska alla åldrar och generationer hitta något spännande att göra och uppleva. 

Men Göteborg lyfter även fram ett fjärde begrepp: lekmiljö. Lek försiggår ju överallt där barn vistas: längs skolvägen, på väg till kompisar, i buskar och på bergsknallar. Att lyfta fram begreppet lekmiljö är en avsiktsförklaring från staden. Göteborg vill vara en stad där lek är accepterad och vill visa ett nytt sätt att förhålla sig till stadsbyggnad där barn är inkluderade.