Intervju med Victoria Israelsson och Emma Broberg

Vinnarna av utlysningen Mellan-rummet är arkitekterna Emma Broberg, 31, och Victoria Israelsson, 26. Duon tog examen från Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 2023.

Hur skulle ni beskriva ert förslag och idé?

Långbord är en hyllning till korsvirkesteknik, som ska förstärka platsens identitet och historia av bygg- och hantverksutveckling. En hyllning och en tolkning av hantverkshistoria och materialet trä där formgivning av trä och trädetaljers utveckling varit i fokus. Småskalighet, cirkularitet och lekfullhet har varit ledorden som legat till grund för både gestaltning och program.

Långbord är en symbol för sammankomst, möten och firanden. Vi fick idén till ett långbord för att vi ville skapa något som alla känner till och kan relatera till – något med ett bekant symbolvärde, med en eller flera funktioner. Med Långbord vill vi bjuda in till möten och umgänge, genom att duka upp långbordet med integrerade spelbräden där vem som helst är välkommen till att slå sig ner och ses över ett parti schack eller fia med knuff.

Konstruktionsprincipen för Långbord är inspirerad av korsvirkeshuset, Hedmanska gården, i sitt formspråk och i sitt material men välanpassat och omtolkat för sitt ändamål. Istället för en timmergrund i ek som används till korsvirkeshus, används furu i form av träreglar och vinkelbeslag som ska förenkla produktionen, monteringen och demonteringen av konstruktionen. Cirkularitet har legat som fokus – alla byggkomponenter ska kunna demonteras och enkelt återbrukas på platsen eller annan plats utan att kvaliteten påverkas. 

Då Hedmanska gården och Sädesmagasinet följer en färgskala av olika gula och röda nyanser, målas Långbord i en liknande röd linoljefärg för att smälta in på gården.

Vad var det som fångade er inspiration på platsen till ert förslag?

I jämförelse med Lilla torg, som varit en av Malmös större handelstorg med mycket liv och rörelse, är Hedmanska gården mindre till sin skala och nästintill en sluten innergård trots att den är en offentlig plats. Med sin småskalighet och omslutande innergård kan Hedmanska gården ses som ett litet offentligt vardagsrum mer än ett torg. För att förstärka platsens historiska identitet har vi valt att möblera det offentliga vardagsrummet genom installationen Långbord.

Vad är er syn på ”platsbaserad arkitektur”?

Vi upplever att platsen och arkitekturen är starkt sammankopplade och att det är eftersträvansvärt att skapa arkitektur som förstärker platsens identitet, där metoderna man gör det på är många. Varje plats har sina unika karaktärsdrag och dessa måste vi ta tillvara oavsett när byggnaderna i omgivningen byggdes. Vi måste även förhålla oss till den redan byggda miljön, världsläget samt utvecklingen i byggande. Vi rör oss mot ett mer och mer hållbart och cirkulärt sätt att bygga på, där en byggnads livslängd, materialtillgång och lokala resurser och återbruk av befintligt material är minst lika viktiga frågor att arbeta med som kulturella, sociala och estetiska värden. 

Vårt projekt Långbord är platsbaserad arkitektur, inspirerad av korsvirkeshuset, Hedmanska gården, i sitt formspråk och i sitt material men välanpassat och omtolkat för sitt ändamål. Istället för en timmergrund i ek som används till korsvirkeshus, används furu i form av träreglar och vinkelbeslag som ska förenkla produktionen, monteringen och demonteringen av konstruktionen. Cirkularitet har legat som fokus – alla byggkomponenter ska kunna demonteras och enkelt återbrukas på platsen eller annan plats utan att kvaliteten påverkas. Vår förhoppning är att Långbord ska bli en permanent installation på Hedmanska gården, men vi har ritat projektet för att det ska kunna leva vidare och återbrukas på annan plats.

Vad var svårast och lättast med uppgiften?

Den största utmaningen med uppgiften var att förhålla sig till tidsramen. Utlysningen och beskrivningen av tävlingen var relativt generös i sin beskrivning, att det fanns mycket utrymme för tolkning. Vi hade svårt att uppskatta hur mycket arbete och material som skulle produceras för att konceptet skulle bli så tydligt som möjligt. Det ska sägas att detta var vår första arkitekttävling att vi var ödmjuka inför uppgiften.

Det lättaste med projektet var att bestämma sig för att delta i arkitekttävlingen. Vi är båda arbetssökande och nyexaminerade sedan sommaren 2023. Vi båda har känt en frustration och rastlöshet under det senaste året, eftersom arbetsmarknaden ser ut som den gör. Passande nog utlystes denna tävling och vi tyckte det var ett ypperligt tillfälle att testa våra arkitektvingar och skapa något tillsammans.