De kulturella och kreativa branscherna är en ny svensk basnäring som skapar arbetstillfällen och bidrar till tillväxt och innovation även i andra sektorer. Dessa branscher omfattar tio procent av Sveriges företag, sysselsätter nästan 200 000 personer och har en årlig omsättning på över 400 miljarder kronor.
I regeringens 'Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher', som antogs våren 2024, är ett av delmålen att utveckla nationell statistik inom området. I enlighet med detta har Form/Design Center tagit fram en unik rapport som kartlägger över 20 300 aktiva designföretag.
Syftet med denna rapport är att få ett samlat grepp om designbranschen i Sverige, samt förmedla dess nyckeltal. Design påverkar allt från välmående till sociala förhållanden, omsorgsfull gestaltning av miljöer och klimatomställning. Med design har vi verktyg som ger oss möjlighet att förändra, förbättra och föra dialog, säger Dorte Bo Bojesen, VD Form/Design Center.
Designbranschen – en central del av svensk ekonomi
Den vanligaste bolagsformen bland svenska designföretag är enskild firma. Denna grupp utgör 56 procent av företagen, medan 42 procent är aktiebolag. De 8 479 designaktiebolagen som ingick i kartläggningen hade drygt 33 000 anställda år 2023 och en total sammanlagd nettoomsättning på 78,5 miljarder kronor. Av alla designföretag, enskilda firmor inräknat, utgörs 98 procent av mikroföretag med 0–9 anställda. De största företagen med fler än 250 anställda sysselsatte 41,8 procent, eller nästan 13 900, av alla anställda i designaktiebolag, samt stod för 43,4 procent, eller 33 miljarder kronor, av designaktiebolagens nettoomsättning. Mikroföretagen bland designaktiebolag hade totalt knappt 6 950, eller 21 procent, av alla anställda i designaktiebolag, och omsatte 11,2 miljarder kronor vilket motsvarade 14,7 procent av designaktiebolagens nettoomsättning.
Som statistiken visar är designbranschen en betydande del av Sveriges ekonomi. De aktuella siffrorna tar dock endast hänsyn till designaktiebolagens direkta ekonomiska bidrag och deras anställda. Data för andra bolagsformer, såsom enskilda firmor och handels- eller kommanditbolag, vilka utgör en betydande del av branschen, är ofta bristfällig eller otillgänglig. För att få en bredare förståelse kan vi studera brittiska siffror som sannolikt speglar svenska förhållanden. I Storbritannien bidrog designnäringarna 2019 med 4,9 procent av det totala bruttoförädlingsvärdet – en nivå som kan jämföras med fastighets- och besöksnäringarna tillsammans. Om man dessutom inkluderar designkompetensens inverkan på andra sektorer når siffran hela 14 procent.
Designbranschens stora värde ligger i det den skapar för uppdragsgivare inom andra sektorer och för samhället i stort. Mycket av den tillväxt vi ser, de nya innovationerna, den tekniska utvecklingen, den mer tillgängliga kommunikationen och de samhällsförbättrande åtgärderna i vår miljö – de har ofta en sak gemensamt. Design har en avgörande roll för utvecklingen, säger Daniel Byström, branschrapportens skribent och grundare av Design Nation.
Sverigebilden och vad design kan åstadkomma
Visionen för regeringens strategi är att Sverige år 2033 har stärkt sin position som ett ledande land för de kulturella och kreativa branscherna. Branscherna har god tillväxt och bidrar till svensk ekonomi och ett dynamiskt näringsliv i hela landet, ökad export och en positiv Sverigebild i utlandet.
Design lyfts i strategin fram av regeringen som ett centralt område inom det nationella målet för Hållbara livsmiljöer i hela landet. Målet handlar bland annat om att bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Vidare förmedlar strategin att design är med och påverkar hur byggnader, anläggningar, varor, tjänster och system utformas.
Strategiska designprocesser ett viktigt verktyg för att förbättra allt ifrån det offentligas förmåga att leverera tjänster till företagens konkurrenskraft och även till att minska produkters klimatpåverkan. Det finns även ett betydande fokus på kraften och innovationsförmågan hos design i samband med den gröna omställningen som drivs av EU och initiativet New European Bauhaus. Lägg även till genomförda undersökningar som påvisar affärsnyttan med design. Det kan handla om stärkt konkurrenskraft, utveckling av nya produkter eller tjänster, ökad lönsamhet eller omsättning.
Den samlade bilden av design, och vad design kan bidra med är mycket positiv. Såväl utifrån dess affärsnytta som för samhällets hållbara utveckling. Trots detta är förståelsen av design generellt sett låg. Inkluderingen av designkompetens borde vara större än vad den är idag inom många fler utvecklingsområden, säger Terese Alstin, chef för strategisk utveckling av designbranschen på Form/Design Center.
Ökad kunskap om designbranschen i Sverige
Studien Design som utvecklingskraft från 2022, beställd av Kulturdepartementet, förmedlar att stora delar av näringslivet och offentlig sektor i dagsläget har en syn på design som fokuserar på slutprodukter snarare än på design som verktyg eller process. Den samlade slutsatsen är att det behövs mer kunskap om designområdet, utbudet av designföretag och kompetenser. Designområdet behöver bli tydligare.
Mot denna bakgrund är målet med branschrapporten att den ska leda till en ökad förståelse av den svenska designbranschen, samt belysa och framhäva dess roll inom satsningarna på de kulturella och kreativa branscherna. Rapporten syftar till att undersöka och förmedla statistik om den svenska designbranschen, samt lyfta fram och ge en bild av förekommande designinriktningar.